Kommande: Historieskrivningen – jepp, vi inleder med det…
Alla eventuella idéer om att podden ska försöka vara publikfriande och lättsmält lär dö efter det här avsnittet. I det går vi igenom hur akademiker och historiker har sett på orsaker och skuld till kriget under perioden från Versaillesfreden till idag. Har de varit överens? I princip aldrig.
Kommande: Nationalismen
Först upp till granskning av de klassiska ”MAIN”-orsakerna (”Militarism”, ”Alliances”, ”Imperialism”, ”Nationalism”) är då nationalismen. Termen har varit en i stort sett heltäckande, svårdefinierad och därför bekväm förklaring till varför kriget utbröt. Men hur såg situationen i Europa ut vid tiden för kriget? Hur användes nationalism i exempelvis inrikes- och utrikespolitiken? Och vad var skillnaden mellan exempelvis nationalistiska uttryck i Storbritannien jämfört med Österrike-Ungern?
Kommande: Militärismen
Alla europeiska stormakter var tydligen kapprustande militärfetischister inför krigsutbrottet. Men vad innebar det i praktiken? Hur sann är stereotypen om att Tyskland var mest/värst på det här på alla sätt? Och vad är skillnaden mellan inre och yttre militärism? We will find out.
Kommande: Imperialismen
”lmperium semper vive”, ”Imperium in imperio” och allt det där. Jakten på kolonier har ofta setts som en central orsak till friktioner mellan stormakterna inför första världskriget. Vi tar en titt på vad som stämmer och inte stämmer där.
Kommande: Allianserna
Om man ska ranka de mest missförstådda och misshandlade förklaringarna till världskrigets utbrott: här är en kandidat för förstaplatsen.
Vi går igenom vilka de officiella men även hemliga allianserna var och varför de måste ses i ett speciellt sammanhang inför krigsutbrottet. Eller för att citera sir Edward Grey: ”Yes, but they have nothing in writing…”
Kommande: Ekonomiska orsaker
Vid sidan av de klassiska svepande förklaringarna om nationalism, militärism med flera så brukar (oftast i förbigående) också nämnas den ekonomiska konkurrensen mellan de europeiska stormakterna. Hur mycket var handelskrig och hur mycket var ekonomisk globalisering? Argument finns för att den ekonomiska situationen skapade förutsättningar för såväl krig som fred under perioden.
Kommande: Mobiliserings- och krigsplanläggning
Stormakterna var låsta i detaljerade mobiliseringsplaner skapade årtionden tidigare – det vet ju alla? Men hur såg krigsplanerna ut för respektive stormakt inför krigsutbrottet? Hur rigida var de egentligen? Fanns det en Schlieffenplan? Var det en tjock pärm som låg i ett kassaskåp hos den tyska generalstaben eller var den mest en myt? Sanningen – som så ofta – ligger någonstans mellan extremerna.
Kommande: Det diplomatiska systemet
Låt oss börja med att slå fast: Det var antagligen inte vad du trodde. Många verkar tänka sig att ambassadörer och utrikespolitik i praktiken fungerade på ungefär samma sätt innan första världskriget som det gör i dag. Vi konstaterar att det gjorde det inte.
Kommande: Mentalitetshistoria
Vi försöker oss på en syntes av de tidigare avsnittens påverkan på europeisk mentalitet – och lägger till synen på kultur, civilisation och människa. Hur svårt kan det vara?
Kommande: Österrike-Ungern
I vår första nationsgenomgång i podden så skärskådar vi Österrike-Ungern. En laidback nation/nationer av kaffedrickande wienervalsande psykologer? Eller ett slående inkompetent försök att vara som The Empire i Star Wars?
Kommande: Tyskland
Enat sedan 1871, med en ”personlighet” som kaiser och Europas bäst ledda och tränade armé. Frågan är dock: Var de på uppgång eller nedgång som nation? Det beror på vem man frågar visar det sig. Om du tar dina drinking games på allvar: Ta en shot varje gång någon säger ”Bismarck” i det här avsnittet.
Kommande: Frankrike
Europas ledande nation under tidigare århundraden verkade hamna i brygga under 1800-talet. Revolutioner, ett förlorat krig mot Preussen, Pariskommunen, Dreyfus-affären – listan är lång. Men som alltid i matlagning, mode och modernitet: Underskatta aldrig Frankrike…
Kommande: Ryssland
Medan övriga Europa tillbringade 1800-talet med den industriella revolutionen och idéer om liberalism och nationalism så funderade Ryssland på ifall det var läge eller inte att behålla livegenskapen. Europas största (yta och/eller folkmängd då) nations väg fram till världskriget är som så ofta när det gäller Ryssland ett steg framåt, två i någon annan riktning.
Kommande: Storbritannien
Rule Britannia? Solen går aldrig ned över the Empire? Eller en koloss på lerfötter där ledarna var lättade när första världskriget bröt ut så de kunde undvika ett inbördeskrig?
Kommande: Italien
– Så Italien, nu när ni är en enad nation, vilken sida kommer ni att gå på med när det blir krig? – Eh, vem vet…? Vi får se… Ciao!
Kommande: Ottomanska riket
Vadå jag sjuk? [host, host] Jag är helt ok, det kommer att gå bra det här…
Kommande: Serbien
Landet som mer än de flesta andra kopplas samman med krigsutbrottet. Avsnittet innehåller en genomgång av dess historia och den i princip unika blandningen av nationalism, klaner, religioner, historia och kultur som blev dess grund.
Kommande: Bosnien och Herzegovina
Jo, vi vet att Bosnien Herzegovina inför 1914 inte var en självständig nation men dess centrala betydelse för Balkankrigen och utvecklingen mer än berättigar till ett avsnitt.
Kommande: Montenegro
Tillhör du den lilla gruppen av människor som med säkerhet kan peka ut Montenegro på en karta? Skulle du vilja veta mer om dess roll i samband med krigsutbrottet? Det här är ditt avsnitt.
Kommande: Rumänien
Vad vore en genomgång av Balkan inför VK1 utan Rumänien? Alldeles trist och tråkig ju...
Kommande: Grekland
Vi går igenom Greklands 1800-talshistoria kopplat till krigsutbrottet. Det är kanske lätt att förbise Grekland som en av aktörerna inför första världskriget. Dock, som en av de inblandade och aktiv i båda Balkankrigen spelade landet absolut en viktig roll där.
Kommande: Bulgarien
Vilken sida var Bulgarien på i första Balkankriget? I andra Balkankriget? Under första världskriget? Känns som det här kan behöva redas ut ordentligt.
Kommande: Belgien
Få länder drabbades så snabbt och djupgående av krigsutbrottet som Belgien. I avsnittet går vi igenom Belgiens historia, orsakerna till varför det drogs in i kriget samt diskuterar ifall landet egentligen hade något val annat än att agera som de gjorde.
Kommande: Japan
Det hade varit svårt att hävda att det var ett världskrig utan någon form av konfrontation i fjärran världsdelar. Hur var Japans situation fram till krigets utbrott? Hur motiverade man sitt deltagande i ett krig som till största delen rörde en annan världsdel?
Kommande: USA
Stormakten som stod utanför till 1917 – ändå väl värt att diskutera vilken roll (om någon) som det spelade 1914 och en beskrivning av händelserna som till slut får dem att bryta sin neutralitet.
Kommande: Wienkongressen 1815
Vi inleder vår genomgång av historiska händelser med att gå tillbaka 100 år innan utbrottet. Hur mycket av 1914 går att koppla till Wien 1815?
Kommande: Revolutionsåret 1848
Det är svårt att överskatta betydelsen av ”Året 48” i Europa inför utvecklingen av resten av århundradet. Europa når här kanske peak nationalism men inte med de långsiktiga effekter man kanske kunde förvänta sig.
Kommande: Krimkriget 1853-1856
På ena sidan: Frankrike, Storbritannien, Sardinien (ja) och Osmanska riket, på den andra: Ryssland och Grekland (ja). Vi ser närmare på varför laguppställningarna kan vara så diametralt skilda från 60 år senare.
Kommande: Berlinkonferensen 1884-1885
På ena sidan: Frankrike, Storbritannien, Sardinien (ja) och Osmanska riket, på den andra: Ryssland och Grekland (ja). Vi ser närmare på varför laguppställningarna kan vara så diametralt skilda från 60 år senare.
Kommande: Fashodaincidenten 1898
Den antagligen mest kända händelsen när det gäller imperialistisk konkurrens är väl värd att se närmare på i det här sammanhanget.
Kommande: Boerkrigen
Britternas återkommande försök att få ordning på/i/kring sin Kapkoloni kanske inte är det första som man kopplar till första världskrigets utbrott – men det finns ett antal beröringspunkter.
Kommande: Fransk-preussiska kriget 1870-1871
Kriget som inte blev den ritning för kommande krig som man kanske skulle velat tro. ”Allt studerat, ingenting lärt” är ett uttryck som går att applicera här..
Kommande: Första och andra Marockokonflikten
Det saknades inte alternativ till Balkan när det gällde potentiella krigsstartare. Vi går igenom Marockokonflikternas betydelse.
Kommande: Bosnienkrisen
Under ett antal årtionden hade Bosnien fortsatt varit en del av det Ottomanska riket medan det i praktiken styrts av Österrike-Ungern. Kanske inte helt oväntat att det upplägget inte skulle fungera i längden. 1908 års kris på Balkan är en av de viktigaste milstenarna på väg till VK1.
Kommande: Italiensk-turkiska kriget
Vi ser över konflikten som de flesta historiker är överens om var en av de viktiga dominobrickorna som skulle komma att sprida konflikterna vidare på Balkan.
Kommande: Första och andra Balkankriget
Krigen 1912-1913 brukar ses som genrepet inför det kommande storkriget. Som så ofta på Balkan var förutsättningarna, sammanhanget och effekterna komplicerade.
Kommande: Franz Joseph
Vi inleder vår serie av biografier utifrån tesen ”Gammal är äldst” – dock inte nödvändigtvis ”bäst” – med kaiser Franz Joseph av Österrike-Ungern.
Termen ”livströtthet” kommer att användas.
Kommande: Wilhelm II
Säga vad man vill om Wilhelm II av Tyskland, men… han var lite speciell. Vi går igenom uppväxt, mentalitet och betydelse för händelseutvecklingen i Tyskland och Europa. Det finns tillräckligt med material för en hel psykologkonferens här.
Kommande: Nikolaj II
Väldigt få historiska källor har beskrivit Nikolaj II av Ryssland som en kompetent och omtyckt härskare. Vi kommer inte att skilja oss från mängden – bara dock koncentrera oss på hur det påverkade krigsutbrottet.
Kommande: Raymond Poincaré
Namnet på Frankrikes president vid tiden för första världskriget är något som många av oss kan gräva fram ur minnet om vi anstränger oss lite. Plus detaljen att han var på statsbesök i Ryssland precis när Julikrisen började hetta till. Men det finns betydligt mer att säga om Poincaré och hans regering som har bäring på utvecklingen fram till krigsutbrottet.
Kommande: Herbert Asquith
Hur lätt är det att hålla ett land utanför ett krig samtidigt som man försöker stöta på sin dotters bästa kompis? Vi får se hur bra det gick för den engelske premiärministern här.
Kommande: Edward Grey
Den engelske utrikesministern vid tiden för Julikrisen är en fascinerade spelare som ända sedan 1914 har delat världens akademiker i olika läger avseende om han var en stor statsman eller den som faktiskt bar ansvaret för att kriget till slut inte gick att undvika.
Kommande: Theobald von Bethman Hollweg
Den tyske inrikesministern har beskrivits såväl som den drivande faktorn bakom att Europa drogs in ett storkrig, som en vek tvivlare som inte var aktiv nog när det gällde att förhindra det. Vi får se vad som kan sägas med säkerhet om Bethman Hollwegs gärningar 1914.
Kommande: Sergej Sazonov
En av de mest avgörande och omdebatterade händelserna under Julikrisen är det ryska beslutet den 30 juli att mobilisera. Mannen i centrum för den händelsen är inte tsar Nikolaj II utan den ryske utrikesministern Sergej Sazonov. Det här är hans sommarprat… typ.
Kommande: Théophile Delcassé
Den franske utrikesministern Delcassé är med säkerhet inte den förste man tänker på i samband med orsakerna till första världskriget. Det går dock inte att bortse från honom när det gäller att förstå hur allianserna inför konflikten hade skapats.
Kommande: Leopold Berchtold
Österrike-Ungerns utrikesminister har beskrivits som ”en svag man med något att bevisa”. Det låter ju inte bra – vi ser ifall det stämde med verkligheten.
Kommande: Helmuth von Moltke
”Tror ers höghet att ni kommer att kunna vinna första pris två gånger på samma lotteri?” Det här avsnittet är om Tysklands generalstabschef Helmuth von Moltke – den yngre då.
Kommande: Conrad von Hötzendorf
Hur många gånger på tre år kan en österrikisk generalstabschef begära av sin kejsare att landet ska förklara krig mot Serbien? Om du gissar under 23 så är det för lågt. Det här avsnittet är om Conrad von Hötzendorf och hans del i första världskrigets utbrott.
Kommande: Joseph Joffre
”Papa” Joffre är mest känd för sitt ledarskap under krigets första månader. Mindre känt är hur han påverkade Frankrikes politik inför kriget. Det får man reda på i det här avsnittet
Kommande: Vladimir Sukhomlinov
Den franske amabassadören Maurice Paléologue beskrev den ryske krigsministern Sukhomlinov med följande ord: ”Jag vet knappt någon som ger ett mer opålitligt första intryck.” Det betyder i och för sig inte att han var en ointressant person för händelserna 1914 – tvärtom…
Kommande: Herbert Kitchener
Om du googlar på ”stiff upper lipp” så lär Google undra ”Menade du Herbert Kitchener”? En nationell ikon onekligen men hur påverkade han som krigsminister Englands politik och planering inför kriget?
Kommande: Franz Ferdinand – från tbc till hkh: Del 1
Life is good – du är långt ned på tronföljdsordningen och kan se fram mot ett lugnt liv som ärkehertig men sedan blir folk skjutna i Mexico, dricker avloppsvatten i Mellanöstern eller sluter murder-suicide-pakter med tonårningar och plötsligt är du den blivande kejsaren. Men FF höll på att bli ytterligare en siffra i statistiken när han kämpade med sjukdomar och motgångar under sin uppväxt.
Kommande: Franz Ferdinand – från tbc till hkh: Del 2
Har du rest jorden runt? Stått upp mot allt och alla för din livs kärlek? Egenhändigt skjutit ihjäl hela populationer av diverse djur? Haft anger issues? Det känns som Franz Ferdinand verkar ha haft en sammansatt personlighet. Den tar vi en titt på i det här avsnittet.
Kommande: Gavrillo Princip – från kmet till världskänd del 1
Många kända människor brukar framhålla hur de kommit från enkla förhållanden. Men hur många kan säga att deras farmor bet av ens navelsträng när de föddes i en stuga med stampat jordgolv? Unge Gavrillo skulle kunnat hävda det.
Med den starten är det kanske oväntat att finna en romantiker som läste Sherlock Holmes-berättelser, försökte sig på poesi och tidigt beslöt sig för att bli en nationell martyr.
Kommande: Gavrillo Princip – från kmet till världskänd del 2
Vi ser på hur Princip och de kring honom radikaliseras kring frågan om serbisk nationalism. Vilka skillnader och/eller likheter kan ses jämfört med andra unga radikaler före och efter honom?
Kommande: Vägen till Sarajevo: Del 1
Vi följer Princip och de övriga attentatsmännen på resan som kommer att leda dem via Belgrad till två gathörn i Sarajevo.
Kommande: Vägen till Sarajevo: Del 2
Vad hände och vad hände inte den 28 juni 1914 i Sarajevo? Vi går igenom kalla fakta, möjligheter/sannolikheter och de vanligaste missuppfattningarna som finns i samband med attentatet. Vi går igenom händelserna i detalj och på plats.
Kommande: Julikrisen: Del 1
Vår nedräkning av de 37 dagarna mellan mordet på Franz Ferdinand och krigsutbrotten börjar här.
Kommande: Julikrisen: Del 2
Efter den första delens avvaktande och ibland nästan obekymrade inställning hos nationer och aktörer börjar nu tempo, puls och insatser att höjas.
Kommande: Julikrisen: Del 3
Vi är framme vid det sista avsnittet innan ”The lights go out in Europe”.